Jag har tänkt en hel del på det där med gråzonen sen i helgen. Med gråzonen menar jag att man hamnar i ett mellanläge i sina kriterier och därför tar ett beslut om hunden gjort rätt eller fel som är väldigt oberäkneligt för hunden. Jag ska ge några exempel. Vi tränar hopp-stå och jag vill att han ska göra ett hopp upp med frambenen och sen landa. Efter att frambenen landat i marken så ska han stå helt stilla med tassarna. Detta kan sen bla användas till inkallning med ställande. Min gråzon blir här då han hoppar upp, landar, men sen flyttar en framtass bakåt och inte framåt. Jag vill ju ha en liten dragning bakåt men ingen framåt för att få ett snabbt ställande. Slutsats: Jag belönar med motivering att ”Visserligen rörde han en tass men det var ju år ett bra håll”.
Ett till exempel är när vi tränat läggande från stående till fjärren. Jag vill ha ett bakåtläggande så att han fäller sig bakåt men alla tassar ska vara kvar på samma ställe hela tiden. Vi tränar på att få bort att han gärna tar en baktass fram ett steg då han lägger sig så jag måste verkligen hålla på kriterierna att alla tassar ska vara klistrade i marken. Men, samtidigt vill jag gärna ha en pigg och alert attityd och att han har lite hastighet på det hela. Min gråzon blir här då han visserligen flyttar fram baktassen lite men lägger sig supersnabbt med en härlig attityd. Jag kan räkna upp hur många gråzoner som helst som vi har hamnat i: ”Fotgåendet är visserligen lite för långt fram men han har en underbar attityd”. ”Utgångspositionerna är visserligen lite sneda men i alla fall inte för långt fram”. ”Han hamnade lite snett i rutan men han sprang i alla fall ut med en j-a fart”….
Alla dessa situationer innebär att jag belönar saker jag inte vill ha och får en massa skräp. Varför gör jag då det? Jag tror att jag gör det lättare för min hund, jag vill att han ska få belöning ofta så att han inte blir frustrerad, jag vill inte att han ska tappa i attityd till träning och tycka att det blir tråkigt, jag tror att genom att hjälpa honom på vägen med att belöna halvbra saker så ska han lära sig snabbare mm. Men i praktiken så blir resultatet precis tvärtom! Genom att belöna för beteenden i gråzonen så gör jag min hund förvirrad, detta ökar hans frustration och det tar otroligt mycket längre tid för inlärningen. När jag håller på mina kriterier och inte hamnar i en gråzon så blir det så mycket lättare för honom att förstå vad jag vill vilket resulterar i att han har en jättebra attityd, tycker att det är riktigt roligt och lär sig fort.
Att hålla på kriterierna är ju något som man pratar mycket om i klickerträningen och jag tycker nog att jag generellt varit bra på det. Jag brukar inte fastna på något steg och har jag ökat kriterierna så håller jag på dom. MEN, jag har inte uppmärksammat alla mellanlägen och gråzoner direkt förut. Alla ”Jag håller på mitt kriterie, men…”–situationer.
Det brukar heta att ingenting är svart och vitt, men inomhundträning så kan det bli så otroligt mycket effektivare om det är så. Det ställer dock krav på oss som hundtränare att sätta rimliga kriterier men då vi gjort det så är det svart och vitt som gäller! Grått blir från och med nu bannlyst här hemma ;0)
Ja, så var den sista helgen på Klickertränareutbildning steg 2 hos Fanny och Thomas avklarad. Jag har lärt mig otroligt mycket under detta året. Fram för allt så har jag blivit trygg i min träningsmetod. Jag vet hur jag vill ha det och vet vad som jag tycker är viktigast i vår träning. Utöver jättebra coaching av Fanny och Thomas så har det varit ett fantastiskt gäng som gått kursen. Otroligt duktiga och inspirerande hundtränare som jag lärt mig massor av. Så det är trist att det är slut nu men jag hoppas att vi fortsätter att hålla kontakt och träffas på lite återträffar.
Lördagen bjöd faktiskt på riktigt fint väder så vi begav oss ut i sökskogen. Där gick vi igenom ”Canis-modellen” för inlärning av söket. Väldigt intressant och vad jag kan se så finns det saker som vi verkligen kommer att köra på medan andra kanske inte riktigt passar. Jag tror denna metod passar Vixhen bra medan skulle jag köra Fjodor på detta sätt så skulle jag aldrig få in honom från figgarna. Figgar i skogen är han strörsta kärlek ;0) Men att plocka ut markeringssättet och köra det på plan och baklängeskedja det så att det sitter ordentligt är en superbra sak som vi verkligen ska ta fasta på. Tycker i alla fall att det var så pass intressant att jag ska ta och investera i boken ;0) Synd bara att vår sökgrupp ligger på is just nu.
Eftermiddagen så hade vi tävlingsträning av lydnad i ridhus. Vixhen har faktiskt aldrig varit i ett ridhus förut så det var lite spännande hur det skulle gå. Men det var inga som helst problem…för honom…själv så tyckte jag att mitt fotgående var väl svajigt i sanden ;0) På kvällen så bodde jag och Catta hos Elin och det är verkligen en lyx att få komma in efter en skitig hundtränar dag till lagad mat och ett glas vin. Tack så jätte-mycket!
Söndagen bjöd på lydnadsträning i ridhuset. Så skönt att vara inomhus då regnet öste ner. Jag och Vixhen tränade lite hopp-stå. Jag är en sopa på att hålla på kriterierna och hamnar alltid i gråzonerna. ”Visst flyttade han en tass, men det var ju bakåt så då är det väl ok?” Vi fick drillning av Fanny att bara belöna rätt beteende och oj så mycket snyggare det blev ;0) En hel del snack och tips om Rutan var det med. En sak som många hundar hande svårt för var att apportera en sandig och äcklig apport i ridhuset. Men det var inga problem för Vixhen ;0) Vi fick även en genomgång av våra sidoförflyttningar och vändningar på stället. Känns som vi är en bit på väg i alla fall. När det gäller momenten i trean och eliten så är vi nu i inlärningsfasen och vi har påbörjat alla moment och har en plan för hur inlärandet ska gå till. Det känns bra så vi har faktiskt inga direkta problem just nu. Det är träningsmängd som behövs nu. Tog lite bilder i ridhuset men kvaliten blev urusel med min lilla kamera, men här e ett par i alla fall:
”Vad väljer du Pejla, hästskit eller mumsigt färskfoder?”
”Elin och Spike tränar hopp-stå”
”Margareta och Pepsi tränar rutan”
”Vad har du i munnen Milla?”
Innan vi begav oss hemåt igen så fick vi diskutera våra mål vi hade satt för det här året och om vi uppfyllt dom. Jag hade som mål att bli uppflyttad till trean, ta Svch, att Vixhen skulle kunna ligga i sin bur med öppen dörr och vara avkopplad under en hel dag med träning då andra vovvar och människor tränar/leker utanför samt att träna massa uthållighet. Vi har klarat alla mål förutom uthållighetsträningen och det beror mest på att jag har tänkt om helt där. Som vanlig så åker man hem med massor av tränings-sug så nu ska vi ta tag i träningen ;0)
I helgen så var jag och Vixhen på en liten ”mini-kennelträff” ihop med hans mamma Polly och uppfödare Katta, hans systrar Ebba och Zoe med mattar Camilla och Ylva samt halvsyster Wilda med Marie. Vi bodde på Solhaga i Markaryd. Har varit där förut och kan verkligen rekomendera det för er som ska ha nån form av hundträff ;0) Det var superkul att träffas. En massa hundsnack blev det…och en himla massa mat ;0)
Fick tränat en del och spårat lite. Inget fel på Vixhens nos nu i alla fall. Inte för att han spårade så noga, men han tog i stället slutpinnen i vinden på ca 50m! Och gör man det så funkar nosen. Både Ebba och Wilda är uppe i eliten så det var jättebra för oss att få råd och tips, tack så mycket! Blev grymt imponerad av Ebbas tok-snygga fjärr!!! Här kommer lite bilder. De flesta bilderna bestod dock av suddiga gråa tussar som susade förbi kameran ;0)
Idag så testade jag att lägga ihop delar för fjärren. Filmade det hela så att jag skulle kunna se vad vi behöver jobba på. Det känns sååå bra att äntligen tagit tag i fjärren. Och jag har tänkt ut och testat vad som funkar bäst map signaler och kommandon. Alla skiften har både verbala- och hand-signaler förutom ”Ligg från Stå”, som bara har en handsignal. Det var tydligen lättare då för lille herrn ;0)
Här e våra signaler nu i alla fall:
Efter att ha kollat på filmen så är jag faktiskt riktigt nöjd. Ser att han flyttar fram mer än vad jag vill från ”Stå till Sitt”, så vi får ta och träna lite mer på det. Men vi har verkligen inte tränat mycket/länge på 3:ans fjärr än och med tanke på det så tycker jag att det ser bra ut överlag.
Något vi måste ta och träna på är metallapporten. Har ju inte tränat det sen han var valp, och då var det inga som helst problem så vi har liksom inte gjort det på jättelänge. Men nu e den lite äcklig. Visst tar han den, men lite motvilligt och lite tandklapper hörs ibland. Har dock en plan på hur jag ska träna detta ;0)
I helgen så ska vi träffa lite systrar till Vixhen och hans mamma för lite träning och hundsnack ;0) Ska bli jättekul.
Igår tog vi ett par korta inomhus-pass med att träna fjärrskiftet sitt-stå. Har ju haft lite problem med att få det att se ut som jag vill. Men nu har det faktiskt lossnat ;0) Säger som en klok hundtränare sa i sin blogg nyligen: ”Det hjälper faktiskt att träna” ;0)
Här är en filmsnutt:
Övrigt här så har vi fullt upp med att försöka att undvika alla älgar på våra promenader. Det kryllar av dom här nu. Igår hade vi två framför huset, i helgen så hade dom gått rätt igenom vårat staket på tomten så att det låg ner och härom kvällen blev husse och Vixhen jagade av en. Ser älg varje dag nu, usch!!! Hur svårt kan det vara egentligen att jaga älg, bara stick ut huvudet genom ytterdörren så är dom där ;0) Det som är mest obehagligt tycker jag är att dom inte bryr sig ett skit om oss, totalt orädda och oskygga för människor…och hundar. Vixhen tror nu att varje kvällspromenad är en jakt-tur på älg och är hur taggad som helst och spanar efter dom!
Då vi lagt spårandet på hyllan ett tag tills all medicinering är över så har jag börjat grunna lite på fjärren. Perfekt inomhus-övning för kalla, mörka och tråkiga höstdagar ;0) Fjärren har varit/är ett moment som jag haft sånt motstånd till att ta tag i och börja träna. Inte pga Vixhen utan pga att att jag hela tiden håller på att vela om hur jag vill ha det. Ska jag ha olika signaler för alla skiften? Eller samma för tex sitt från både stå och ligg? Ska jag ha bara handsignaler, eller verbala…eller båda? Har beslutstångest!!! Men, gjorde ju ett blog-inlägg för ett tag sen om hur jag nog vill ha det så jag kanske ska hålla mig till det ;0)
Tänkte ta och summera ihop vart vi är på fjärren, så att det förhoppningsvis ska bli tydligare på vart vi behöver lägga mest krut i träningen;
Funkar helt ok, ibland så flyttar han fram rumpan och sätter sig istället (på längre avstånd).
Fungerar oftast bra, även på större avstånd, men behöver säkras bättre.
Inga problem. Funkar bra!
Har lossnat nu häromdagen och ser riktigt fint ut även på avstånd. Har haft lite problem här med att få honom att fatta att ha ska ta ett steg fram med framtassarna, men BARA ett, och inte heller skjuta upp rumpan och stå kvar med framtassarna. Men nu ser det ut som jag vill: kvar med baktassar och ETT steg fram med framtassar.
Funkar fint nära och tekniken ser bra ut men måste säkras bättre på längre avstånd. Blir avståndet för långt så slänger han sig ner med framtassarna istället för ett ”Fällknivs-ligg” bakåt.
Här behöver vi nog lägga mest energi. Han flyttar ofta in rumpan och sätter sig med framtassarna kvar. Fin teknik då jag står ca 1 meter ifrån, men sen blir det lite fel.
Jag behöver träna mer på både bakåt-sitt och bakåt-ligg från stående på större avstånd ser jag. Hm, kanske ska man ta och träna lite ”backa-ifrån-mig på avstånd” för att få in ett bättre bakåt-tänk hos honom? Har ju faktiskt knappt tränat backande sen han var liten ;0)
Idag har jag och Vixhen varit hos vetten. Med oss hem fick vi en 10 dagars antibiotika-kur för infektion i de övre luftrörer samt en 3-veckors-kur med behandling mot noskvalster. Har varit många besök där nu denna månad och jag hoppas att allt ska bli bra nu snart. Har tagit det lugnt det senaste: promenader vid havet mest och ingen träning ;0) Vixhen slår nog faktiskt Fjodor i att bada nu. Riktiga vattenhundar e dom båda två i alla fall och ska bada konstant ;0)
Jag blir inte riktigt klok på det här spårandet??? Har nu i veckan jobbat med att öka hans förståelse för vad det är han ska göra. Detta genom att arbeta med fler spårupptag med korta bebis-spår och inarbetade rutiner innan. Så nu tycker jag faktiskt att han verkar fatta VAD han ska göra. Vid spårstart så sätter han ner nosen och tuffar på tills han hittar pinnen och får massa bus och belöning. Så långt allt väl.
Men, jag är ärligt talat osäker på om han spårar över huvud taget. På att han faktiskt använder nosen. Igår så gick vi ett antal små bebis spår på förmiddagen och alla gick bra (definition ”bebis-spår”: upptag med 5-10m korta raka spår med pinne i slutet). På efter middagen la jag ett 40-50m spår som gick i en liten böj. Ingen vinkel alls utan bara lite, lite böjd. Han tog spåret bra, följde det i 20-30m men sen då spåret började böja sig så bara han fortsätter att tuffa på rakt fram??? Jag ser att vi går förbi pinnen men tänker ta reda på vad tusan han gör egentligen så jag bara följer med. Han har koncentrerat nosen i backen och tuffar målmedvetet på rakt fram. Till slut kommer vi fram till en trafikerad asfaltsväg och jag blir tvungen att avbryta pga trafiken. Har ingen aning om vad han sysslar med? Visst kan det väl tänkas att han spårat nåt annat som nåt vilt eller så, men jag tycker att det känns lite långsökt att viltet gått just i mitt spår 20-30m för att sen fortsätta spikrakt fram.
Just nu känns det nästa som att han ”låtsas-spårar”, om dom nu KAN det. Känns som vi tränar framförgående med nosen i backen och att han ska gå så tills han går över en spårpinne som han i så fall ska apportera!!!???!!! Han är ju väldigt snabb och smart på att shejpa lydnadsmoment och trix så varför inte ;0) Det här med spårandet känns riktigt skumt. Det är väldigt olikt Vixhen att inte klara sin uppgift. Det är liksom inte hans stil alls, känns som det är något jag missar att se här.
En till sak som gör att jag kanske får ta tillbaka mitt tvärsäkra uttalande att ”Det är INTE noskvalster” är att vi idag testade honom med lite godislet-uppgifter inomhus hos Catta. Måste nog säga att han var inge vidare på det. Visst, gick han direkt över godisarna så tar han dom men nåt direkt sökbeteende kan jag nog inte säga att han har just nu. Vi jämförde med Love och det var en helt annan sak där. Han sökte mkt mer målmedvetet och hittade snabbare. Vixhen liksom svävar ut på annat, letar med synen och använder inte nosen på samma sätt. Så, i veckan ringer jag vetten igen och kollar upp noskvalster…om inte annat så bara för att utesluta det i alla fall. Skulle det vara det han har så är ju det jag håller på med en klockren avinlärning av spår och det vill jag absolut inte. Han HAR haft innåtvända nysningar men så sällan (ca 1-2 gånger i veckan) så jag har inte lagt någon som helst vikt vid det. Vi tar en paus i spårandet just nu och ser vart det leder. Trist bara då jag vill komma igång med brukset nu!
Men lydnadsträningen går i alla fall kanon. Taggad och fokuserad liten kille ;0)
Idag har vi haft en lugn och skön höstdag. Har varit på återbesök hos vetten idag med Fjodde och han såg fin ut i halsen och hans vita blodkroppar hade gått ner till normalt och dom röda upp till normalt. Som jag skrivit förut; han e nu glad som en lärka och full av energi ;0)
Har lagt till en ny sida här i bloggen som heter ”Hundgrafik”. Här finns figurer/bilder jag gjort som ni gärna får ”sno” och använda i era egna sidor. Bara hänvisa hit ;0)
