Vixhens hals är kollad och den såg fin ut. Skönt, då vet jag i alla fall det och behöver inte ha dåligt samvete för att vi spårar ;0) Så, vi har alltså ett litet motivations-problem i spårningen. Klurade lite ihop med Catta och hon kom på den brillianta idén att vi skulle använda oss av lite konkurrens för Vixhen. Han e ju lite snål och vill gärna inte dela med sig av sina belöningar till andra vovvar…inte om han får välja i alla fall;0) Jag la ett spår på en äng med vinklar, flera pinnar och flera snusdosor med kattmat i. Det fick ligga i trekvart sen så tog vi även med oss Kasper som gick med Catta bakom oss i spåret. Vixhen började helt ok, men missade första snusdosan med kattmat i. Vad som hände då var att Kasper bakom oss hittade den och fick den goda kattmaten. ”Vad är nu detta, ska HAN vara med på det här? Ja, då är det bäst att jag skärper mig” sa Vixhen med en förorättad min. Han tog upp spåret igen, tuffade på klockrent, tog vinklarna som en gud och alla resterande snusdosor och pinnar fick jag in!!! Shit, vad det funkade bra. Snacka om ökad motivation, han spårade som om han aldrig gjort annat ;0)
Har även gjort lite lydnadsträning där vi tränat på både budföring och framförgående med störning. Vixhen har ju ibland gått/sprungit fram till en kon eller till ett hinder i stället.
Vi ställde ut massa olika saker på planen (matskålar, koner, apportbock, leksaker, hinder mm) och så körde vi rätt igenom alltihop. Funkade jättebra, duktig kille. Han e lite rolig och blir alltid mer taggad och fokuserad vid svårigheter och störningar. Vi fick även till riktigt bra tempo i budföringen då vi bytte ut godis mot kamplek i stället!
Tack så hemskt mycket för svar ang råd om spårningen. Jag ska ringa vetten imorgon o be honom kolla i halsen. Nu har jag hört vissa vet som säger att det e jätte-smittsamt och andra sägar att det bara smittar ibland?? Blir bara lite konfunderad. Igår la jag ett spår i skogen (som han gillar, med lite klurigheter mm) och det gick hur bra som helst. Vet inte vad jag ska tro. Tycker nog även att han käkar en hel del gräs annars åxå…fast å andra sidan e det många hundar som gör det.
Igår var jag och Lena och tränade lydnad på Kba bhk. Det var agility-tävling så det var kanon störning. Tyckte väl överlag att det gick bra, han är faktiskt inte så störd av miljön. De ”fel” han gör, gör han även i en lätt miljö. Vi har en hel del att putsa på som tex att han svävar ut lite i högersvängarna, vänder upp för mycket efter ”Stanna” i framförgåendet, helt plötsligt har bestämt sig för att strunta i att sätta sig efter hinderhoppet och istället hoppa tillbaka med en gång, lite lågt tempo i budföringen…
Ja, lite småsaker, men långtifrån nån omöjlighet att få till ;0)
Jag har ingen aning om vad som blivit fel men vårat spårande har gått helt åt skogen. För varje spår jag lägger nu går det bara sämmre och sämmre. Första bruksspåret jag la åt Vixhen var som ett appellspår (utom pinnarna), han tog det med en gång och utan problem. Just nu går han inte alls i spåret. Han går 2-3 steg, sen börjar han äta gräs, kolla vad som händer runt omkring, hittar nåt kul att gräva i osv. Har ingen aning om vad som hänt??? Vad jag vet är att om jag lägger spår i skogen med lite klurigheter går det hur bra som helst, men på en äng med raka spår (som appellen) så funkar det inte alls. Har försökt med kortare spår och massor av pinnar (som han gärna hämtar in), men ingen förbättring. Känns som att han tycker att det e skit-tråkigt att spåra, trots att jag har haft superbelöningar!!! Känner mig ganske uppgiven och vet inte riktigt hur jag ska göra nu. Så som jag uppfattat det är att han börjar spåra lite, sen tar han upp nosen i vädret och får full koll på hur spåret går genom att vinda sen säger ha ”Ja, ja nu vet jag hur spåret går, lätt, nu kan jag ta och spana in allt annat som finns först”.Desperat skickar jag ut en förfrågan till er ute på nätet: Har ni upplevt att er hund tyckt spåret varit för lätt/tråkigt, och vad gjorde ni i så fall åt det?
En annan sak som dykt upp i mitt huvud e då Fjodor har en kraftig halsinfektion så kanske Vixhen med har det som påverkar spårningen? Dom delar ju vattenskål och busar med varandra hela tiden? Jag vet inte????
Som sagt ALLA TIPS OCH RÅD OCH ERFARENHETER MOTTAGES TACKSAMT!
PS: Har gjort en liten film om hur jag tänker med inlärning av framförgåendet. Kanske kan ge någon lite inspiration där ute;
I morse var det en en viss Fjodor som inte åt upp sin frukost…MYCKET märkligt. Ja, ja han var väl inte hungrig då. Senare på dagen när jag kom hem så låg han kvar i sängen och brydde sig inte om att jag lagade lunch i köket…ännu märkligare. Brukar alltid ha stenkoll på vad som händer i köket. Så jag tog tempen på honom: 40 grader!!!
In till vetten och undersökte, och han har en kraftig infektion som med största sannolikhet beror på tonsillerna. ”Usch och fy, dom var verkligen inget snygga”, var vettens kommentar om dom. Stora, svullna, fula tonsiller som blödde. Stackars lilla Fjodde, han har gått med detta ett bra tag. Jag tycker det är såååå svårt att kolla i halsen. Ser ingenting. Så nu blir det antibiotika-kur och återbesök hos vetten om 14 dagar, då jag även ska ta med mig Vixhen och be dom kolla han med. Kanske han åxå har infektion och det är därför han är kinkig med maten och betar gräs som en ko?
Såg i Tezzes blogg att hon lagt up en kul misslyckad bild på Makea. Måste ju hänga på trenden och även jag bidra med en bild som inte ser riktigt klok ut. Det e Fjodor som busar med labbevalpen Kona ;0)
Idag vid frukosten så gav husse båda vovvarna en bit bröd som blev över. Det var väldigt tydligt då hur olika dom reagerar. Fjodor blir mat-tokig och väldigt glupsk (han e ju Golden trots allt) och Vixhen nosar lite skeptiskt på brödbiten, tar den försiktigt i munnen med en äcklad min och börjar tugga. Det är faktiskt så som dom är även i många andra situationer. Fjodor ÄLSKAR nya människor. Kommer det en snickargubbe hit som han aldrig sett förut blir han utom sig av glädje. Vixhen bryr sig inte nämnvärt, det han kan göra är att hoppa på Fjodor lite för att han blir för upphetsad. Men människor som Vixhen känner blir han jätteglad över att få träffa. Sen det där med leksaker. Med Fjodor kan jag ”hotta upp” en belöning genom att leka med en för honom ny leksak, det gör honom väldigt motiverad. Presenterar jag en ny leksak för Vixhen så får jag (oftast) en frågande blick: Vad är detta, vart e mina vanliga leksaker? Måttligt intressant med andra ord. Men har jag tagit fram denna nya leksak tillräckligt många gånger, så är den inte ny längre och då går det hur bra som helst att leka med. Och samma sak med mat och godis. Ju ovanligare och sällan man får en viss mat/godis desto värdefullare tycker Fjodor. Vixhen säger: Nja, jag är skeptisk, vad är detta, går det verkligen att äta? Godis och mat som han är van vid slinker ner som bara den ;0)
Tyckte bara detta var en lite kul observation i vardagen av hur olika dom faktiskt är, men ändå så går dom så himla bra ihop. Man märker verkligen att dom tycker om varandra och saknar varandra då den ena är borta.
Idag har det slutat att blåsa storm här så då passade jag på att lägga lite spår till Vixhen. La ett häromdan som gick riktigt uselt! Visserligen var det rejält blåsigt, men han försökte inte äns. Bara ställde sig och beta gräs? Han kanske inte mådde nåt vidare, vad vet jag? Så idag la jag tre kortare spår för att öka motivationen lite. Hittad slutpinne = en stunds bus med älskat blått ägg och andra spårpinnar belönades med renost på tub ;0)
Gick hur bra som helst efter en lite knagglig start. Så, idag känns det som att jag fått svar på att spåra är verkligen inte svårt för honom, han e bara lite omotiverad. Har även märkt att han går mkt bättre i skogen med lite klurigheter än på ett gräsfält (som idag). Tror han bara tycker att det e lite trist…och kanske för lätt? Måste även ta bort det där med snitslar, han ”klättrar” upp i grenarna och plockar in dom med ;0) Frågan e bara hur JAG ska hitta utan dom. Är helt avsaknad av lokalsinne och kan lätt gå vilse i min egna trädgård (nästan i alla fall). Nån därute som använder GPS vid spårning? Tips motages tacksamt ;0)
…är det här idag. Har spenderat dagen framför datorn skrivandes ansökningar till forskningsanslag och överdoserat på koffein! Noll aktivering av vovvarna idag men igår gick vi en riktig långpromenad vid havet i blåsten.
Imorgon kommer efterlängtad vän på besök som varit alldeles för länge på andra sidan havet…och som tyvärr snart ska tillbaka igen.
