Jippie, nu är äntligen sommaren här. Det är ju detta man längtar efter hela vintern. Långa ljusa kvällar med tid för hundträning och mysiga promenader. Kylan och snön gör mig ingenting alls, men dagarna känns så korta på vintern när det blir mörkt så fort.
Påskdagarna var härliga och David tyckte att jag behövde lite socialiseringsträning (!) så vi hade vänner över på middag och åkte även iväg och besökte andra vänner. Återigen så blir jag förundrad över hur lugn och fin Vixhen är med barn. Även om det springs och sparkas fotboll på tomten (som är jättesvår störning för honom om det görs av vuxna) så kan han helt låta barn göra det men även leka på ett fint och snällt sätt när det bjuds in till det. Även Fjodor är inne i en period nu då han är på strålande humör. Han är glad och lugn och nöjd med tillvaron. Kanske inte bara jag som är nöjd med att sommaren verkar ha kommit ;0)
En del lydnadsträning har vi även hunnit med. Jag tycker Vixhen håller ihop fint i kedjor nu och i kedjan vi gjorde hos Mona sist så blev han mer fokuserad ju längre vi höll på. Yes, det är det jag jobbat på. Innan har det varit tvärt om. Jag har försökt fokusera mycket på vilka känslor jag vill att han ska ha i de olika momenten och tycker att det definitivt gett utdelning. Han har en härlig attityd och jobbar på bra utan frustration. Fast sen så är det ju det där med detaljer. Det är svårt det där med balansen mellan helhet och detaljer. Fokuserar man för mycket på helheten ett tag så blir detaljerna lidande, och tvärt om. Just nu har jag börjat lära in en ny teknik från stå till ligg i fjärren. Den han har är ok, men det finns för stor risk att han gör ett litet framsteg om hans kropp blir för lång i ståendet innan. Har även en plan för en säkrare vittring som involverar tandpetare av trä och pincett (vittringsapportering modell mini). Vi måste jobba på snabbare lägganden på avstånd, snabbare lägganden vid min sida. Just nu görs dom oftast lite segt, jag vill ha ett ”pang” i backen. Vad som också var uppenbart sist vi tränade hos Mona var att jag är en sopa på att kommendera i rätt tid. Ställandet i inkallningen kommenderar jag för sent och i rutan för tidigt. Vixhen gör rätt men jag gör fel. Så himla svårt att se tycker jag, men hur f-n torrtränar man det utan att förvirra hunden. Hm, kanske Fjodor får ställa upp som försöksobjekt? Men han har fina ställanden och tar i ordentligt.
I helgen så ska vi sätta upp staket runt mina föräldrars tomt så att vovvarna kan vara ute mer nu när dom är på ”dagis” där på dagarna när jag jobbar. Hoppas bara att ”grävling-Fjodor” inte förstör deras gräsmatta helt ;0)
